Det har gått ett tag nu, men fortfarande vet jag inte om min cancer har kommit tillbaka. Hoppas på att få svar den 3/12 då min läkare från hematologen ska tinga mig. Nä jag har inget ont i magen eller kryp i kroppen i vanten på det samtalet, inte ett dugg, bara det att jag sitter ensam hemma denna helg kommer nog bli kanon bra.
Hoppas på att det sak bli kalt och vinter snart, vill att My ska kunna ut och åka skidor, pulka och skridskor och att det ska bli lite ljusare ute om dagarna och kvällarna.
Det känna som att det är mycket som fattas mig just nu, några saker är jobb, något att försöka använda det lilla man har på insidan av huvudet till och mycket annat. Just nu i väntans tider så känner man sig väldigt ensam, trots att jag vet att mina vänner finns. Men jag ältar allt för mig själv i stället, tycker synd om dom som skulle behöva höra på mig och alla mina tankar hela tiden.
Julen står för dörren och paniken över att man inte har pengar till julklappar, bara blir värre och värre. Hur i hela friden ska jag lösa detta...
Ska man vara sjuk ska man leva med en arbetes narkoman som jobbar hem alla pengar som går åt för att driva en familj, för på FK får man knappt så man mättar en mun...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar